Tänkte att jag kunde publicera min historia jag skrev och fick omdömet nedan till .. Ja, här kommer den iallafall. Positiv kritik tas gärna emot, den negativa kan ni hålla för er själva.

Han såg skräcken i de svarta blanka ögonen och kände ångern ila längs ryggraden.Han torkade bort svetten från pannan med baksidan av handen och lutade sig mot husväggen. Han höll vännen tätt intill sig och smekte honom mjukt över huvudet. Det senaste dygnet spelades upp i huvudet om och om igen. 



Han hade landat på Brasiliens flygplats klockan tio på morgonen och begett sig mot hotellet. Han hade varit noga med att inte dra uppmärksamhet till sig när han begav sig mot stadens zoo i hopp om att få träffa sin bästa vän igen. Han hade döpt vännen till Milo under det året vännen hade funnits hos honom. Det hade inte tagit lång tid att lokalisera vännens nya hem och så fort han fick syn på Milo kändes det som att en stor sten lyfte från hans bröst.

De hade tagit sig därifrån obemärkt men flykten visades vara allt annat än problemfri. Vännen var svårt sjuk och i behov av de mediciner som fanns i hemmet. Men han vägrade ge upp nu när han kommit så långt. De hade fortsatt mot hotellet men när de närmade sig kvarteret hörde de sirenerna tjuta och de vek in gränden som gick bakom hotellet. Han såg skräcken i de svarta blanka ögonen och kände ångern ila längs ryggraden. Han torkade bort svetten från pannan med baksidan av handen och lutade sig mot husväggen. Han höll den lilla apan tätt intill sig och smekte honom mjukt över huvudet.

/ Erica